lördag 3 januari 2015

Tillbakablick

Året var
2014
Och det hon minns allra mest är resorna vi gjorde.
Städernas år skulle man faktiskt kunna säga.
Los Angeles
San Francisco
Las Vegas
New York
London
Edinburgh
Och
Det bästa av allt 
Grand Canyon - wow.
Är nog, hittills, det fräckaste, vackraste och helt enkelt mest fantastiska stället jag besökt.
Att flyga helikopter över dessa berg och djupa raviner och se Coloradofloden slingra sig sakta fram långt därnere, ja, det finns liksom inga beskrivande ord - är bara OOOOOOtroligt häftigt.
Och häftigt var det också att köra en Cadillac (eller var det en Chevrolet?, är urusel på bilar - amerikansk var den i alla fall) på route 66 genom bergen på små slingriga vägar där jag knappt vågade titta ned då jag lider av svårartad höjdskräck och höll krampaktigt i ratten och tog oss sakta fram.
Minnen det vill jag lova, och hon vårdar dom ömt.

Tror jag låter bilderna tala.


Startade i Los Angeles 



Och for sedan på route 66 ut i bergen


Oiiii. här var det läskigt

Grand Canyon



Luften var så tunn så jag tror jag var dopad för ett tag


Och trött blev en av ansträngningen att gå ned och upp


Jag finner inga ord - gör du? ?


Och när vi befann oss dänna uppa och jag tittade ner på Coloradofloden så bara svisch var jag tillbaka på åttiotalet och tv serien "Kampen om Colorado" - älskade den (Claybasket). 
Och nu har jag sett den på redigt.
FATTA.
Det är stort



 Solnedgången var magisk.


Sen for vi från det genuina till det plastiga 
Las Vegas
Nu kan en säga "been there" och med tillägget inte min av kopp te - typ. 


Så vi for vidare till en stor småstad.
San Francisco


Där är det svårt att inte trivas


Där, i Chinatown åt vi gudomliga dumplings.
Och i Little Italy drack vi förnämligt kaffe (dock inget foto därifrån tyvärr)


Golden Gate


Cyklade vi över och tillbaka.
En till grej att bocka av på "listan".
Det var blåsigt, högt, trångt , svettigt och skitkul.


Båttur ut till Alcatraz såklart.


Fräckt.
Bara förnamnet.
Och härmed kan en myt avlivas.
Det är ICKE omöjligt att rymma därifrån och det finns INGA hajar i vattnet utanför.


Efter våra dagar i SF for vi vidare längs A1:an med pacific som följeslagare längs vägen.
Alltså det var ju bara så himla vackert och det är svårt att beskriva hur vackert det var.
Stranden nedan där vågorna brusar in får mig att tänka på filmen Härifrån till evigheten och jag skulle inte blivit förvånad om jag sett Burt Lancaster och Deborah Kerr ligga och vänslas där nere på stranden.


Dom enda vi dock såg på stranden var ett gäng sjöelefanter.
Vilket inte är fy skam utan riktigt häftigt.
Snacka om gang bang ! ! ! 


Tillbaka i LA förlustade vi oss med såväl nöjesparker, show och


en tur upp till Hollywood hills


En twilfie på Santa Monica - done.


Östkust och New York härnäst.


Vi bodde granne med Letterman Show


Och gick till BB Kings place för brunch och gospel.
Så jäla häftigt och ni kanntro att hon skutta runt och klappa händerna hejvilt.

Samma plejs, fast kvällstid, och vi hade förmånen att bevista nåt av de sista framträdanden som bluesgiganten och gitarristen Johnny Winter gjorde - han gick bort mindre än tre månader senare.
Stort.



New York New York


Musik till frukost på Elleens.
Typ bra start på dan - änna.


Jamen, finns ju hur mycket som helst att visa från den stan.

Avslutar med stadsbilder uppe från Empire State Building.



Sicken Resa
Modell Underbar.


Tillbaka hemma och där tar vardagen vid med jobb, studier och en konfirmation.

Många och långa jobbardagar är det, men roliga är dom och när det dessutom uppmärksammas så är det ju lite extrakul.


Sommaren kommer och blir sådär fin och varm som man önskar sig.

Vilket leder till många gäster på lilla caféet.

De få dagar som är lediga, då njuter en till fullo.


Sprätter med tårna i sanden
eller
far ut med den gamla damen i Kalmarsund på badtur.




Fast jag badar inte i sundet ska erkännas.
Sommarens enda dopp gjorde hon i stenbrottet nere i Degerhamn - åhhhh, det var nice, rent och friskt - min typ av vatten. 


Hösten kom och vi for till Edinburgh - en stad jag längtat till väldigt länge.
Och gott folk - jag kan varmt rekommendera denna pärla.
Skola fara tillbaka å det snaraste.
Blev typ.
Kär.


Mer resor på höstschemat.
London.
En mamma - dotter resa som blev sådär härlig som bara sådana resor kan bli.
Åhh, vad jag är glad att jag har en jänta som vill göra resor med mig OCH att vi har så jefla kul när vi är ute på tur tillsammans.
Rikt.



 Underbart.


 Och hösten gick sen sin gilla gång och det blev vinter å jul å inga julkort har hon kvar då hon i sin iver att årsstäda mobilen blev aningens för flitig och råkade städa bort allt. 

 Hujeda mig.

Nytt år
2015


Och,  jag ska be att få tacka för mig.
Om 2014 var lite av resornas år så ska hon under detta år fortsätta resa, men nu inåt.

Har mått, för att tala klarspråk, riktigt skitdåligt en längre period och nu ska jag ta reda på varför.
Skola resa såväl inåt som utåt för att ta reda på varför.
Har tagit massor av olika prover och ska även snart på scanning av berörda kroppsdelar, samt att mi jänta knådar te mig och sen har jag fått en yoga PT som ska få sätta klorna i mig så jag har gott mod om att en ska bli vig, glad och framförallt smärtfri detta nådens år 2015.
Och det är det jag ska pyssla med i huvudsak - en inre heelande resa.
Såååå, jag säger inte hej då för alltid , men ber att få tacka allra ödmjukast för ditt besök och kanske att vi hörs igen.
När, vet jag inte, men om jag känner mig rätt så kommer jag tillbaka.
Är ju kul att vara här.
Och
Jag gillar sånt som är kul.

KRAMELIKRAM

TACK FÖR TITTEN OCH FÖR MIG