onsdag 24 september 2014

Skrivbordsångest

Eller skrivbord å skrivbord, i mitt fall är det köksbordet som gäller.

Oavsett var jag sitter så är i alla fall stillasittande "pappersarbeten", (alltså sånt man förr gjorde med papper och penna men idag via datorn) ruskigt tråkigt och faktiskt snudd på ångestframkallande hos mig.
Skulle aldrig klara av att ha ett stillasittande / eller ett pappersvändande arbete, är på tok för rastlös och måste få jobba praktiskt och liksom "se" ett omedelbart resultat.
Vård är också nåt som omvärlden ska vara glad att jag inte ägnar mig åt, gjorde ett försök en gång i tiden och skulle utbilda mig, då det berömda Nightingalekallet kom till mig som en uppenbarelse om natten.
Besinnade mig dock ett par månader in i utbildningen och hoppade av - vilket nog var det humanaste jag kunde göra för alla parter.
Jamen - jag svimmar som den värsta fröken för minsta lilla, typ när hon får en kniv i fingret.

Och nu sitter jag alltså med papper och papper och massa papper och det ska skrivas och skrivas och fy bubblan, letas lite mer handlingar och skrivas och . . . . .

Fatta hur jobbigt hon hade det förr i tiden då det skulle deklareras via pappersblankett och man skulle hålla reda på och helst plocka fram alla gamla löneslippar och andra viktiga papper.
Jag hade allt mitt viktigt i en konsumkasse.
Och faktiskt, det gick det med.
Nu är jag lite mer organiserad och har lärt av maken och skaffat pärmar.
Ja, ok då, har en kartong där jag häller ned allt av "vetejomjagvågarkastapapper" karaktär.

Där kom det visst ett litet stickspår.

Hittar roliga saker som

Taadaa.
Check it out
Sicken pingla va ? ? ! 
Tjugonio år sedan - min första sjöfartsbok.
(Undrar om Freddy Krueger står bakom kameran ?)

Notera särskilt de runda fina trinda kinderna.



Skriver vidare, pustar stånkar och stönar och måste

PAUSA

Och, då passar jag på att göra som så många andra.
Jag picklar lite grönsaker, mixar lite basilikaolja och gör en pesto.
(Ja, jag måste ju rädda basilikan från stora kölden också hade vi massa veggisar som också behövde ta redas på så. . . . )

Picklade bla in en del av chilisarna och de fina eko morötterna vi prenumererar på - ett riktigt bra sätt att bevara godsakerna på.
Koka en 1-2-3 lag och häll på, varm eller kall beroende på grönsak, de i burk lagda veggisarna och förslut.
Låt stå några dygn, sen går det att börja snaska.


Tillbaka till köksbordet och fortsätta kontorsarbetet och nu har det gått många timmar så.
Ähh, jag nockar av för i dag.

Dag två, dagen då jag bestämt att jag ska bli klar.

Eller som hon sa Pippilotta.
- " Och lyder du inte nu, ja då vankas det smörj."

Ok, men först en promewalk med hundungarna.


Promenerar inte igenom hagen idag.

Hemma och nu jeflar anamma.
En kopp osså järnet.

Hon skriver, suckar, stönar, skriver och läser och skriver och (tjuvsurfar lite också mellan varven).

Finally.

Klar.

Å herregud så skönt.

Nu ska den bara in - ansökan till, vad jag tror och hoppas är, mitt drömjobb.

Håll tummarna nu.

Kramelikram

lördag 20 september 2014

O Boy

Vilket vackert väder å solen skiner idag ......
Osv osv - vi kan ju alla den gamla Pepsdängan.

Fast nu hade jag inte räknat med detta väder utan hade planerat en innedag med diverse köksbestyr (ja, jag vet. Vädret har aldrig hindrat mig förr) av modell pickla grönsaker, lägga in päron och baka pajer samt baka tekakor.

Men, detta evinnerliga men.

Helt om i planeringen då det liksom kändes som den riktigt sista sensommardagen på nåt vis.

I stället blev det till att ut och strosa i naturen och vara hemma och ute på grönalund och göra lite höstfint.

En bra dag.



Nu lagar jag "sommarmat" grillade spareribs, fresh bread, sallader, majskolvar och aioli - kanske sista gången denna säsong samt lyssnar på Desmond Dekker och väntar hem maken från Texas.

Sen ätning, myspys och en av oss lär förmodligen däcka ganska snart i soffhörnet - nämner inga namn.

Tjingeligen och Kramelikram.

torsdag 18 september 2014

Strålande tider, härliga tider

Äppeltider

Det har kokats mos och bakats kakor.

Gjorde bland annat en helt glutenfri variant som blev riktigt god.


Den glutenfria ÄPPELKAKAN gjorde jag såhär;

Skalade och klyftade 6 stora äpplen som jag lade i en smord pajform.
Rörde sedan ihop 1 stort ägg med 1 dl strösocker, därefter blandade jag ned 1 dl kokos, 1/2 dl majsmjöl (du kan såklart ta vete om du vill), 1/2 tsk bakpulver och sist 60 gram smält smör.
Vill du så doftar du över lite kanel över de goa äppelklyftorna.


Så är det dags att breda smeten över alltihopa.


Skjuts in i ugnen på ca 180 grader i ca trettio minuter, eller till äpplena blir mjuka och täcket fått lite färg.

Klart.
Och gott till visade det sig vara med en klick glass.
Kan man tänka sig.


Fönstertittarhunden.
Bångstyrig som få.
Vägrar gå runt huset och komma in genom ytterdörren - nä han tycker matte ska öppna altandörren så han slipper omaket att ta sig runt.
Och eftersom jag är en så lydig matte så . . . . 


Finfin kvällspromewalk runt vårt vackra slott i ett lika vackert väder.

Nu doftar det, det doftar höst.


tisdag 16 september 2014

Favoritsport

Kompade ut från jobbet ett par timmar tidigare i söndags.
Hem och lämnade bilen, bytte väskor och paltor.
Buss in på stan.
Där sonen kom in moppeledes och vi muffade i oss en kinabuffé innan jag blötpussade honom ajö och skuttade på tåget.
Framme i Gbg om aftonen där jag vagnade upp till Kville för en stunds valvaka och några timmars skönhets ? sömn.
Upp - klockan jättetidigt.
Promenad till tv-huset.
Och där väntade en dag, en dag med min favvosport.

Frågesport.

Fruktansvärt Roligt.
Frågesport och tv-inspelning.

Vem vet mest ?

Besserwissersussie 

Februari 2015 får vi svaret.



Ja jäklar.
En sak till avbockad på listan över allt jag vill se, göra och uppleva.

Nu ska hon söka ett jobb hon gärna vill ha och sen ska det letas resor, en ska gå till en ö och den andra ska också gå till en ö.
På den ena ska det gås mest på asfalt och på den andra ska det, förhoppningsvis, travas runt litegranna på en hed.

Ohhhhh.

Tjingelingen

lördag 13 september 2014

Filmtajm

Höstterminen igång på filmklubben.
Så, efter jobbet for jag inom stan för att försöka få plats på dagens visning trots att jag löst entré till måndagsföreställningen.

Men då jag är förhindrad på måndag men ändå vill se rullen så tog jag chansen och,  . . . den gick hem.
Jag kom in.

Filmen, The Lunchbox , en indisk ena, var riktigt bra.
Hur otippat som helst, hade dessutom inte minsta lilla aning om vad den skulle handla om och vad den handlade om kan du läsa här.

Rekommenderas.


Nu lyssnar vi på de gamla husgudarna Led Zeppelin och lagar kycklingmat.

Sen valdebatt.

Och i morgon sista jobbdagen, ja innan skördefesten såklart.


Också snygghundarna som fått nya halsband.

Fina va ? ? 

Mammas pojkar.


Kramelikram

torsdag 11 september 2014

Hur kunde det bli så

Jag skulle ju bara lägga in saltgurka.
Och det gjorde jag också.

Detta använde jag:
  • 1 kg Västeråsgurkor, ca 15 st
  • 10 dillkronor
  • 20 blad av svarta vinbär (fast jag fick bara ihop 15, nåt jefla kreatur hade varit i farten grrr)
  • 0,5-1 pepparrot, ca 100 gram
  • Lag till gurkan: 
  • 1 liter vatten
  • 2 dl ättiksprit (12 %)
  • 1 dl salt

Och gjorde såhär:
  1. Rensa, skölj och borsta Västeråsgurkorna.
  2. Stick några hål i varje gurka med en potatissticka eller grov nål. Är gurkorna stora så skär dem i grova bitar så att de går lätt att få ner i burkarna och ligger kvar under lagen.
  3. Skala och tärna pepparroten i små kuber.
  4. Koka upp lagen av vatten, salt, samt ättiksprit tills saltet löst sig. Låt svalna.
  5. Varva gurkorna i en stor väl rengjord glasburk eller flera små burkar upp till ca 2 cm från kanten. Toppa med några tärningar pepparrot, blad och dillkronor.
  6. Toppa burkarna med lagen och se till så att den täcker. Gör annars lite till saltlag.
  7. Sätt på lock.
  8. Låt gurkorna stå och mogna i svalt och mörkt utrymme (jordkällare, sval eller i kyl) minst ett dygn, någon vecka och helst gärna en månad.
  9. Hemgjorda saltgurkor håller flera månader om de förvaras svalt och mörkt.



Men sen blev det, som vanligt, "ska bara" under tiden lagen svalnar . . . .
Och det blev.

Silviakaka
Nektarinkaka
Tre sötlimpor
Samt en laddning surdegsdito.

Sen var lagen isande kall.

Jamen, jag tror jag har nån defekt, kan för mitt liv inte låta bli att göra saker i ett kök.

Måste finna nåt sorts tolvstegsprogram mot detta svåra tvångsbakande och dessa köksgeneralfasoner jag lider av.

Om allt går åt ?  ? 

Nja.
Men, jag gör vad jag kan, just då hann jag med nöd och näppe i kapp O som satt på tåget och skulle till dottern i Gbg, när jag, med tre minuters marginal till avgång, kommer rusande och överlämnar en kasse limpor å kakor med andan i halsen och orden "ni måste ju ha lite gofika och ett frukostbröd".
Töntmorsa va! ! !

Och det var den dagen det.


Söndag
Vi beger oss till valurnan om morgonen för att göra vår medborgerliga plikt.
En vecka tidigt, men så får det bli eftersom både maken och jag är förhindrade valsöndagen.
Och söndag och promenad till valstugan måste det vara, för så har det alltid varit.


Andra söndagstraditioner är utflykt till "vår" strand.
Hur skönt som helst.
Sol, sand, bad (ja inte jag såklart) och kaffe.


Upplopp på jobbet nu och det känns.
Är så in i dödens trött i kroppen så det ska bli ruskigt skönt med lite vila för både kropp och själ.

Haft så himla ont i kroppen att jag var nödd och tvungen att söka hjälp hos en mycket duktig massör som inte bara stressade av och mjukade upp mina sönderstressade och söndervärkta muskler i nacke, rygg och arm utan även "tejpade upp" ryggpartiet.
Känns redan bättre, men ska tillbaka snart igen. 


Och själen får sitt under promewalkarna med hundungarna i den vackra sensommar/förhöst eller vad det nu är.
Känns höstigt på morgonen men sensomrigt på eftermiddagen.
Får vara hur det vill med det, bara en blir glad och det blir man, änna.

Glad blir jag också av den här låten, budskap, rytm och humor, min melodi.
Och då jag är en sån där som toklyssnar på en låt när den kommer så är det den här som jag går i gång på nu.

(Ja, Mathilda jag har bytt ut Slå mig hårt i ansiktet som förstalåt.)



Kramelikram


fredag 5 september 2014

En vecka

Ja en arbetsvecka alltså och tillika den första septemberveckan.

Och vad har hon pysslat med då ? ? ?

Tja, lite blandad kompott har det blivit, en lugn och fin vecka som alltså startade i måndags med ledig dag och ett frissabesök där mina slitna toppar och gråa hårbotten fick sig en rejäl omgång och är nu ett minne blott.
Saknad av ingen - håret alltså.

Promenader i lugn takt, insupandes doften av de ohyggligt väldoftande och vackra kaprifolerna blev det också, denna sköna soliga måndag.


Tisdag var dagen jag fick fatt i blåbären Mathilda :-) 
Och efter jobbet for vi på bilbingo Lisa, Diddi och jag, men inte en sekin kammade vi hem, men vad gör det då det är kul att bara skratta bort några timmar i goa flickurs lag.


Onsdag morgon.


Jo det är sant det är morning fast en kan tro att det är rena natta.
En ohyggligt dimmig, fast ändå vacker morgon som . . .


Sedan blev en fantastisk eftermiddag som tillbringades ute med mina hundungar.


Och på hemväg från promewalken stöter vi på mina gamla vänner KOSSORNA som smitit ut från hagen och var på väg ut på kvällspromenad.
Sussie ringde bonden å bonden svara "på Sussies väg inga kor skola vara" också kom han en stund senare och föste hem kräken till hagen.


Men vadnudådå.


Nästa morning, ja om torsdagen alltså kliver hon upp och ut och ska fara till arbetet i arla stund och där ligger det ett gäng stora färska mockor (typ kobingo modell).
Alltså, jag måste ha en KOlossal dragningskraft på dessa kreatur som tom kommer hem till mig om natten, borde baske mig bli en cowgirl, fast egentligen . . . .
Hur fräck är det, på svenska blir det ju, pga åldern, kokärring.
Ähhh, hoppar det.

Tidningsannons.


Och dit begav jag mig såklart.
Anser som så att en måste ha kött på bena (och inte bara fett å celluliter) om man ska uttala sig och därför ville jag såklart räta ut några frågetecken.


Det blev ett bra samtal, med både negativt, positivt, frågor och svar, men såklart ingen lösning på problemet.
En sak blev jag dock säker på och än mer övertygad om.
Ge vad du kan, det är aldrig fel att tänka på sin nästa och jag tänker fortsätta på inslagen linje att ge när jag kan.
Jag är född på rätt plats, har förutsättningar att ge mina barn det bästa och skapa ett bra liv - alla har inte det.
Nu finns det människor omkring oss som vi kan hjälpa samtidigt som man tar vederbörande i hand och tittar hen i ögonen istället (eller både ock) för att sitta med snacksskålen i knäet framför nån tv sänd insamlingsgala och sms:a en slant.



Har gått denna väg hundratals gånger.


Ja, jag har fattat budskapet.

Trevlig helg på er alla och tack för titten.

Nu ska vi pilla räkor.
Gottigottgott,