Man kanske inte ska ropa hej ännu

Men jag gör det i alla fall.

Hej, hej, hej.

Kanske kaxigt, men what the heck, nu måste det väl ändå gå vägen,

28 dagar som rökfri.

Jo, jag tackar jag.

Tarvar applåder och hurrarop.

Ännu en anledning att vara glad är att sonen nu äntligen har tillfrisknat och är på g igen. Men fy vad jobbigt det är med kräksjuka.
Nu är det bara att hoppas att vi andra inte ska få den. Fast oddsen är väl inte på vår sida...., tyvärr.


Och kände jag inte den ljuvliga doften av tulpan från den vackra bukett som står på köksbordet - fantastiskt.
Lön för mödan minsann.

Nu, kvällspromenerad och varm, är det dags för en go kvällsdusch och sen blir det mjukbyxa på resten av aftonen.

I morgon vänder vi blad och skriver 1:a februari. Nu rackarns står det inte på innan våren är här, ljusare för var dag och dagarna blir längre och längre. Wow, vad skönt.

Ha en skön sista januarikväll och kramelikram på er kära allehopa.

♥ ♥

Sjukling

Solig Söndag, som tyvärr inte kan utnyttjas som den borde.
Inställd utflykt och inga längre promenader på schemat.

Sonen vaknade i gryningen och kände sig dålig.
Och mycket riktigt, med buller och bång drog det så igång en stund senare.

Spy, ont i magen och en lätt huvudvärk det är vår söndag så långt.

Nu håller vi tummarna att det snart går över.

Maginfluensa - roligare kan man ha.

Ohotad

Etta, i år igen, är Talgoxen.

Grönalunds topp tre ser således ut såhär i år.

1. Talgoxe
2. Gulsparv
3. Koltrast

Lite överraskande att Gulsparven tagit en topplacering, förra året hade vi inte tillnärmelsevis så många gulsparvsbesök som i år.
Och varför, det vet jag inte.
Kan kanske vara att jag bytt fröblandning?

Och annars har lördagen varit så lugn, skön och vanlig som den ska vara.

Kaxigt löste jag melodikrysset i morse på snabbgenomgången, jamen lite kaxigt som sagt.

Nu, mätta i magarna efter att ha ätit hemgjorda canneloni ska jag skjutsa dottern till en kompis boende i de norra förorterna.
Sen ska pojkarna och jag ta oss en liten walk innan vi far hem för lördagsmys.

Och apropå fåglar.
Den här är lite smårolig.

Blondinen spelar "Vem vill bli Miljonär


Blondinen är framme vid sista frågan i "Vem vill bli miljonär".
Programledaren:
- Nu gäller det! Du har en livlina kvar och du vet att du kanramla ner till 100 000 om du svarar fel.
Är du redo?
- Visst, kör på bara.
- Okej, frågan lyder: Vilken av följande fåglar bygger inte sitt bo själv? Är det:

A - Staren
B - Svanen
C - Göken
D - Tofsvipan.

- Kom ihåg Majsan att det står en miljon kronor på spel!
- Jag tror det är... Nej jag är inte säker. Har inte en aning.
Jag får ringa min vän Bettan bara för att vara säker.

(Det ringer)

- Hallå Bettan, det här är från "Vem vill bli miljonär".
Jag har Majsan här och hon behöver din hjälp för att vinna en miljon.
Är du redo?
Visst är hon det, och Majsan läser upp frågan och svarsalternativen..
Bettan tvekar inte en sekund:
- Det är C - Göken!
- Är du helt säker?
- Hundratio procent!
- Okej, tack Bettan. Då säger jag C - Göken.
- Är det ditt slutgiltiga svar?
- Ja, jag litar på Bettan och här var hon säker.
- Okej Majsan, nu gäller det. Du hade en halv miljon,du sa C
 - Göken och det är rätt!

Du har just vunnit en miljon kronor! Grattis!
Senare på kvällen träffas Majsan och Bettan för att fira.
Medan de smuttar på sin champagne undrar Majsan hur Bettan kunde känna till att det var just göken som inte bygger egna bon.
- Men det är ju skitlätt. Alla vet ju att göken bor i en klocka.

Tjingeling och kramelikram

Jamen hej, hur är det?

Och jag hör mig själv svara.

- Jo, det är ok, du vet "huvet upp och fötterna ner",

I samma ögonblick dessa ord flyger ut ur min mun, så avskyr jag mig själv lika mycket som jag avskyr den typen av uttryck.

Jamen, ni hör själva va.
Jämna plågor, knallar och går, hopp om livet osv osv

Och ändå, trillar dessa ordstäv ur min mun titt som tätt.

Lika som när man var barn och gammelfastrar/mostrar kom på besök, klappade en på huvudet och sa;
- Oh, vad tiden går. Så stor du blivit. Tänk, det är på barna man ser att man blir äldre.

Avskydde det då.
Att bli huvudklappad och pratad med som till ett husdjur.

Och, ja vad säger jag själv nu då.

Tänk, det är på barna man ser att man blivit äldre.

Shit, jag skulle ju inte bli sån.

Som svar på frågan jag fick om hur läget var, hade jag helst velat svara.

- Åt helvete, röksugen och ensam hemma. Tror jag ska ta en kopp sprit och sen gå och svimma och hoppas att det känns bättre i morgon.....

Men, med den goda uppfostran jag har och med den mesiga stil som man ligger inne med så säger jag såklart inte det utan svarar;

- Huvet upp och fötterna ner.

Grrrrr.

Ha en underbar afton kära allehopa och kom i håg
Finns det liv finns det hopp


Underbara Stenmark. Han gör min dag.


Kramelikram

En katt bland hermelinerna

Apelsinförrådet sinade så jag begav mig till affären för att köpa nya.

Inget märkligt med det.

Men affären i fråga var Coop.

?

Då var det dags igen

Den årliga fågelräknarhelgen, vinterfåglar inpå knuten, drar igång i dag.

Så, lite extra fjäskande nu då, med hemgjorda fettbollar upphängda i träden för att locka hit extra många arter.

Har varit med flera år i rad och jag tycker det är buskul.

Kunde man inte tro för några år sen.
Å andra sidan kunde man inte heller tro att jag skulle komma att bli en snudd på fanatisk hundmänniska.
Men det är jag nu alltså.
Vojne, vojne.

Herrens vägar äro outgrundliga.

Skitkall men ohyggligt vacker dag. Strålande sol och inte ett moln på himmelen.
Vi går och går och går och går......

Svullen är jag nåt så in i bomben. Har förstås med mitt rökstopp att göra. Och varför kroppen reagerar så det vete hunnan.

Är det nån som har en bra förklaring på det och hur länge jag ska vara sån här så tar jag tacksamt emot den.
Avskyr situationen, får knappt på mina ringar på fingrarna, byxorna korvar sig och magen blurrar, känner mig som en spärrballong.

Ett litet paket blev det till middag i dag, man får förgylla vardan så gott det går.

Och i paketet låg det potatis, lax, torsk, morötter, purjo, tomat och lite bacon.

Gott tyckte vi alla.

Nu blir det en liten kvällswalk och sen svimning.

Snart helg igen, vart tog veckan vägen?

Kramelikram på er alla.

Kvällspromenad och våfflor

Så, efter en riktigt skön och rask hundfri kvällspromenad, var det dags att grädda lite våfflor. Aningens tidigt kan tycka, då det är två månader kvar till våffeldagen, men så hunnans gott som det är så är det svårt att vänta tills dess.

Härligt är det med goa, skrattande ungdomar runt köksbordet som smaskar våfflor om aftonen.

Nu blir det softning resten av kvällen.

Kramelikram och tjingeling

Och degen då?

Ja av den blev det blev en massa frallor och en limpa.

Bagarens barn

Har inget bröd, lyder ordspråket.

Bagarens syrra däremot.

Hon har deg hon.

Kanske att den jäste lite för länge?

Kycklingsoppa

Ibland måste det gå snabbt med middagen och man behöver mat, inte nu, men NU.

Ja då är denna soppa perfekt att göra.

Går bussnabbt och är kanongod, gillas dessutom av både vuxna och barn.

Kycklingsoppa

2 paprikor
1 purjolök
en liten bit ingefära
2-3 kycklingfileér
2-3 hönsbuljongtärningar (beronde på hur mustig du vill ha soppan)
12 dl vatten
cayennepeppar
svartpeppar
chilisauce
salt
(alla kryddor efter smak)
ca 100 g nudlar

Strimla den sköljda paprikan och purjon.
Skalka och strimla ingefäran.
Skär kycklingköttet i små bitar.
Fräs kyckling, paprika, ingefära och purjo i olja i en gryta några minuter.
Häll på vatten och buljongtärningarna.
Låt koka upp.
Tilsätt nu nudlarna och låt alltsammans koka en 8-10 min.
Smaka av med kryddorna.

Snabbt och lätt.

Död dosa

Är det något jag tycker är mindre roligt så är det kameralt arbete, trots att jag är så himla bra på det så skjuter jag på det i det längsta.

Men, nu var det hög tid då det med stormsteg närmar sig månadsskifte och det är dags att göra rätt för sig. Glatt trallande på I need a dollar plockar jag så fram lilla dosan och sätter mig med räkningsbunten framför datorn.
Trycker i gång den, trodde jag ja, död. Testar igen men null action, men så plötsligt händer det något - jomenvisst en text dyker upp på skärmen, arga små versaler dyker upp och skriker BLOCKERAD åt mig.
Hoppsan, hinner jag tänka innan det blir svart på skärmen.
Trycker lite på måfå och vips så kommer det en ny text där det står "sista försöket".
Knapprar då in min pinkod, mycket noggrant, men icke, svart.
Och nu är den död, riktigt död, på redigt.

Ja, trenden är satt sen tidigare.
Teknik och jag - ingen bra kombo.
Eller har jag en osedvanlig otur med tekniken?

Fick i alla fall ta lilla dosan och fara in på stan och gå in på banken och fixa en ny. Räkningarna tar som bekant ingen hänsyn till trasig teknik och ska betalas oavsett och som gamle Göran sade "den som är satt i skuld är inte fri".
Nu betalt och klart och det är bara att tuta och köra en månad till.

Nåt bra mycket roligare än att betala räkningar är att pula med blommor.

Tog en massa toppskott av några av mina pelargoner i höstas. Får inte plats med alla inne och då vi inte har nån källare har jag svårt att övervintra allesammans.

Måste alltså vara stygg och låta en massa gå till de sälla jakt markerna varje höst. Nu driver jag upp dom flesta själv så nån större ekonomisk förlust är det inte.

Men förra säsongen köpte jag faktiskt också några exemplar och det var några mer ovanliga och exklusiva så dom ville jag såklart inte bli av med.

Testade då att ta toppskott och har nu haft dom ståendes på rotning några månader.

Planterade i dag och hoppas nu att det ska bli riktigt fina praktexemplar så att jag kan ta ytterligare några skott och ha ute till sommaren.

Nu kliar det i fingrarna, längtar ut i trädgården.

Middagsdags nu, sen en walk med vovvsen.

Ha en skön kväll.

21 dagar 10 h 30 minuter

Så länge har jag nu varit rökfri.

Och det innebär att jag tycker att jag är förtjänt av en liten belöning.

Belöningen blev en skiva.

Vi (maken och jag) har ett stort musikintresse och har faktiskt en ganska rejäl skivsamling, både vinyl och cd. Men skam till sägandes så saknades en riktig pärla.
Och pärlan det är, "England´s newest hit makers" - The Rolling Stones.
Deras första album som släpptes 1964 med massa fina gamla covergodingar, endast ett spår är skrivet av Jagger/Richards, men vilken låt sen.
Min absoluta favorit är dock en gammal Rufus Thomas låt Walking the dog, bara så bra.
Ja, hela skivan är kanon och resten är som bekant historia.
Så, är det så att du inte har den och tycker det minsta om soul, blues, rock - jamen köp bums.

Mina favoritlåt, men inte mina doggars, Texas framförallt, gillar inte visslingarna i låten....

Notera Mick Jaggers schyssta benföring.


Kramelikram och tjingeling.

Mer snö

Ja, är det vinter så är det.

Berglin fångar exakt känslorna man hyser över den nyfallna snön.

Jaha

Är det inte det ena så är det det andra, sa flickan, blödde näsblod.

Började i går kväll.

Ingen mottagning/bild på tv:n däruppe.

Ja, vad gör väl det, vi klarar oss. Funkar säkert i morgon, inget bra på burken i alla fall.

I dag.

Fortfarande inga kanaler.

Fixar och trixar, stänger av, drar ur, kopplar i, resetar, osv osv.

Ingen bild.

Ringer Robert.

Får köa, läänge, innan jag får prata med Robert.

Robert är kass.

Allt han föreslår har jag redan testat och det funkar ändå inte.

Mitt sista hopp, köpa ny antennkabel.

Åker mot Clas från Insjön.

Köper kabel och far hem.

Kopplar in.

Nix, noll bild.

Ganska irriterad, men med en dåres envishet fortsätter jag felsökandet.

Tänk, tänk.

Ok, leta upp gammal box.

Letar och hittar så äntligen gammal box.

Kopplar in gammal box.

Åh, spännande.

Ska det funka???

Yes, äntligen bild.

Puh, det var det det.

Ny box död, gammal alive.

Laga middag nu äntligen, magen börjar kurra.

Bäst jag står och skrubbar mina pärer och kycklingen småputtrar i lergrytan inne i ugnen så blir det kolsvart och allt dör.

Nämen, va faen nu då.

Propparna har rykt.....

Allt svart, ugn, spis, lampor, ja name it.

Fram med ficklampa och ut då.

Lufsa ut i skummet och halkan (utebelysning också död).

Framme vid proppskåp och byter proppar.

In och fixa klart middagen.

Färdigätna och uppdiskat.

Ok, skönt klar, nu en stund vid datorn.

Trode jag ja.

Död computer.

Ok, fattades bara det.

Luttrad tar jag mig så an den.

Fixar och trixar och får i gång den efter ett tag.

Men nu måste det väl vara bra för i dag i alla fall.

Nu var det slutvisslat sa han som fick flabben i cykelhjulet.

Ny härlig och fantastisk vecka väntar runt hörnet, kan bara gå uppåt nu.

Kramelikram

Köpte en bukett på hemväg från Clas och den gjorde min dag.

Trökigt

Jag gillar lördagar, i vanliga fall, med sovis, kryss, cirkulering och allmänt mys.

Men nu börjar det bli bra tröligt.

För sautan, som man säger hänna nera, får vara nog nu.

Micke har varit borta så det räcker för en bra tid framöver tycker jag.

Vill inte ha fler ensamma lördager.

Enough nu.

Fyra veckor borta före jul, sen ett litet "jullov" och hemma två. Nu borta igen, tre veckor gjorda och några till blir det.

Många lördagar blir det.

Och uppå det så är man så fläng att man slutar röka.....

Ja, vad säger man?

Bara att stå upp och gilla läget.

Tjingeling so long.

Kramelikram

För det är ingen vanlig dag.

Nej det är kramens dag.

Så grabba tag i nån, vän, bekant, kärlek eller om du vågar nån helt okänd, och  krama om han eller henne.

Extra varma kramelikramar på er alla och ha nu en skön fredag.

Skor beställda

Nu är förhoppningsvis walkingsäsongen snart här igen. Och, så himla lämpligt, så befinner sig maken i USA på jobb.
Lämpligt - ja för att införskaffa mina efterlängtade toningskor att möta våren i. Får nämligen tag i skorna "over there" för typ halva priset och det är nåt som en låtsassmålänning som jag inte tackar nej till.
Eller som man också kan uttrycka det "man får ta det onda med det goda".

Har sedan tidigare ett par pisstofflor i toningsmodell sk fitflops och det gott folk är något bland det skönaste jag gått i. Så sköna att jag med lätthet skulle kunna gå flera mil, baggis kanske, men med flops...
Ja jag säger inget mer.

Så fatta att jag ser fram emot promenaderna jag har framför mig i mina nya skor.

Jag kommer att gå långt jag............

En sån där dag

När man vaknar på morgonen och är sådär bubbligt glad, trots för lite sömn och av dålig kvalitet.

Solen skiner, det är vindstilla, -4 grader och himlen är totalt molnfri och så blå, så blå.

Man småskrattar, men vet inte åt vad, det bara kommer.

Är ute och vill stanna ute, läänge.

Gör så också och njuter.

Allt känns plötsligt så lätt, inga bekymmer.

Små, små stunder av vardagslycka.

En sån dag har jag haft.

Och röksuget är inte så jobbigt längre, kommer att gå bra det här.

Nu lite kvällskaffe och googla efter hotell.

Kramelikram på er alla.

Morgonbestyr

Ja och sen är ju morgnarna alldeles för korta.

Räcker med nöd och näppe till för att göra folk av en.

Men vad gör väl det.

Världsliga ting.

Ha en underbar dag.

♥

Frukt är gott

Men det är inte godis.

Och det är godis jag egentligen vill ha.

Sugen så sugen, ack, ack, ack.

Men jag får hålla tillgodo med lite frukt att snaska på.

Nu blir det till att försöka hålla igen på intaget av onyttigheter i ätform också.

Duger inte detta eviga småätande.

Kan bättre.

Eller, kan allt.

Kramelikram från en på cig, godis chips, ja allt onyttigt, toksugen, men fortfarande rökfri och efter omständigheterna ganska nöjd människa. Puh.

Nypromenerade

Och lite smutsiga hundar.

En vacker tulpan.

Samt en lunchmacka.

Känns ok, trots allt.