fredag 5 september 2014

En vecka

Ja en arbetsvecka alltså och tillika den första septemberveckan.

Och vad har hon pysslat med då ? ? ?

Tja, lite blandad kompott har det blivit, en lugn och fin vecka som alltså startade i måndags med ledig dag och ett frissabesök där mina slitna toppar och gråa hårbotten fick sig en rejäl omgång och är nu ett minne blott.
Saknad av ingen - håret alltså.

Promenader i lugn takt, insupandes doften av de ohyggligt väldoftande och vackra kaprifolerna blev det också, denna sköna soliga måndag.


Tisdag var dagen jag fick fatt i blåbären Mathilda :-) 
Och efter jobbet for vi på bilbingo Lisa, Diddi och jag, men inte en sekin kammade vi hem, men vad gör det då det är kul att bara skratta bort några timmar i goa flickurs lag.


Onsdag morgon.


Jo det är sant det är morning fast en kan tro att det är rena natta.
En ohyggligt dimmig, fast ändå vacker morgon som . . .


Sedan blev en fantastisk eftermiddag som tillbringades ute med mina hundungar.


Och på hemväg från promewalken stöter vi på mina gamla vänner KOSSORNA som smitit ut från hagen och var på väg ut på kvällspromenad.
Sussie ringde bonden å bonden svara "på Sussies väg inga kor skola vara" också kom han en stund senare och föste hem kräken till hagen.


Men vadnudådå.


Nästa morning, ja om torsdagen alltså kliver hon upp och ut och ska fara till arbetet i arla stund och där ligger det ett gäng stora färska mockor (typ kobingo modell).
Alltså, jag måste ha en KOlossal dragningskraft på dessa kreatur som tom kommer hem till mig om natten, borde baske mig bli en cowgirl, fast egentligen . . . .
Hur fräck är det, på svenska blir det ju, pga åldern, kokärring.
Ähhh, hoppar det.

Tidningsannons.


Och dit begav jag mig såklart.
Anser som så att en måste ha kött på bena (och inte bara fett å celluliter) om man ska uttala sig och därför ville jag såklart räta ut några frågetecken.


Det blev ett bra samtal, med både negativt, positivt, frågor och svar, men såklart ingen lösning på problemet.
En sak blev jag dock säker på och än mer övertygad om.
Ge vad du kan, det är aldrig fel att tänka på sin nästa och jag tänker fortsätta på inslagen linje att ge när jag kan.
Jag är född på rätt plats, har förutsättningar att ge mina barn det bästa och skapa ett bra liv - alla har inte det.
Nu finns det människor omkring oss som vi kan hjälpa samtidigt som man tar vederbörande i hand och tittar hen i ögonen istället (eller både ock) för att sitta med snacksskålen i knäet framför nån tv sänd insamlingsgala och sms:a en slant.



Har gått denna väg hundratals gånger.


Ja, jag har fattat budskapet.

Trevlig helg på er alla och tack för titten.

Nu ska vi pilla räkor.
Gottigottgott,


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar