Så har vi fått en ny stad att älska och längta tillbaka till.
EDINBURGH
En fantastisk stad i alla avseenden.
Går liksom inte att med ord återge, så, vi kör en liten bildkavalkad.
(med reservation för dålig bildkvalitet på vissa bilder - telefontagna)
Det gamla vackra slottet på klippan som "vaktar" staden.
Inte utan att jag förstår att fantasin började skena på JK Rowling där hon satt på ett av stadens cafeér och skrev ned dom i form av Harry Potter.
Vart man än går så är det vackra gamla byggnader och trevliga människor.
Pubar.
Vi tappade räkningen, mååånga finns det.
Och nu kan vi bocka av på Scotlandlevererarlistan.
Man med kilt - och trots blåsten höll den sig på plats.
Men jag vet varför, tyngder i fållen.
Säckpipsmusik, köpte tom en skiva.
Whiskysippande,ja.
Haggisätande, liten portion som var helt ok.
Gillar man pölsa/isterbands mat så funkar det fint.
Vägen till slottet heter The Royal Mile, just för att den är en engelsk mil lång.
Framme vid slottet som är hur häftigt som helst.
Lite som en egen by med massa småhus, torn och salar och gårdar och gångar och avsatser
OCH
Hur i helfvete fick dom upp all denna sten ?
Nåt som fick mina hundälskande ögon att tåras och längta efter hundungarna mina var den här lilla fina kyrkogården.
Se, så vackert.
Dom har tom egna stenar.
Hundraårsminnet av ett av världshistoriens grymmaste krig, första världskriget hedrades på slottsgården och de scotska soldaterna visade upp sig i tidstypiska kläder.
Notera gasmasken, typ samma skydd som en annan har när hon rengör ugnen.
Inte konstigt folk dog.
Milsvid utsikt från slottet ut över staden.
Väl nere i nya stan (från 1700-talet), passerade vi en sån där tävling av modell Tough Viking ni vet.
Och, om man tittar riktigt noga så kan man se ett pärlband av lila prickar som är på väg upp för berget , vilket fick mig att börja yrsla då det ju är jobbigt nog att gå.
Det kungliga fartyget Britannia som ligger i stan, nåja strax utanför stadskärnan om vi ska vara riktigt petiga, i Leith närmare bestämt.
Också en sån där häftig upplevelse som resulterade i många Aaaa, Oooo, Åhhhhh: n
Bryggan.
Jomen, där blänkte mässingen.
Inte bara mässingen på bryggan var välputsad, nä ventilerna lät inte heller skämmas för sig.
Trädäcket.
Underbart vackert arbete och tänk, varje dag skrubbades hela däcket med saltvatten för att hålla det så fint.
Några av ventilerna på fartyget satt lite extra högt upp från däck för att den som ev gick förbi inte skulle kunna kika in - det var kungliga hytter innanför.
Ute på pooldäck hänger den här magnifika pjäsen
Och innanför fanns en av, en fantastisk massa, småbarer.
Jamen, champagnesuget kan ju sätta in lite närsom, det vet man ju sen gammalt.
Vi hoppade dock skumpan eftersom klockan slog teatime, så vi gick vi in i salongen och drack lite te och åt smuliga scones med jättegod clotted cream.
Här var befälets middagsbord och mäss.
Och två av alla barer.
 |
| Nej, jag har icke varit och tullat - det blev suddigt ändå. |
Och i den stora salongen bjöds det till kungliga kalas.
En liten stund framför brasan och en kvällsgin kanske ?
"Det kungliga vardagsrummet"
Fotografier fanns det lite överallt, många riktigt privata.
Nu är vi i de enklare delarna av fartyget - hos manskapet.
Men här skiljer vi inte på kreti och pleti.
Alla ska ha en bar.
Såklart fanns det även en sjukstuga, vilket naturligtvis kunde komma till pass på en jordenruntseglats.
Två inneliggande patienter i stöten kunde den sjukstugan ta.
Det här ser nästan ut som nåt sjukaktigt, men nejdå, här trängde fartygets brassorkester ihop sig.
En orkester var såklart mönstrad
Så här såg de flesta manskapshytterna ut, befälen kund ha lite bättre om utrymme, typ tvåmans hytt.
Och alla skulle hållas rena.
Ungefär 600 skjortor tvättades om dagen.
Men när de kungliga kläderna skulle tvättas fick inga andras kläder vara där, speciella tvättare hade en egen dag att tvätta deras kläder.
Så avslutade vi i fartygets hjärta enligt maken - maskinrummet.
Så rent och blankt så.
Kopparrör minsann.
I mina ögon ser det nästan ut som ett bryggeri.
Ja, minsann.
En fantastisk helg i en fantastisk stad och vi hann bara en bråkdel av vad vi ville ha gjort.
Men det gör inget.
Vi kommer tillbaka.
Och efter söndag kommer måndag och hemfärdsdag.
Vi vaknar om morningen, tidig för att bege oss ut till flyget och
Nä, vet ni va . . . . , tar det sen.
Det blev ju också en resa.
Hujedamig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar