Det gav sig med automatik

Saft eller gympa.

Det blev saftning.

För när klockan var slagen och det var gympadags, ja då regnade det.
Valet var då lätt eftersom det var utomhusgympa det handlade om.

Stannade hemma och tog reda på mina körsbär jag varit ute i naturen och plockat hem tidigare på dagen.

Ibland har man tur.

Nä skoja bara, men faktiskt tycker jag det är roligare med saftning, syltning och den typen av göromål än att skutta runt i ring.

Nu kommer det fler tillfällen till gruppträning så det är inte över, nej ingalunda.
Och under tiden travar jag på i min ensamhet som den lonely rider jag är.

Som hägringar hänger dom där högt upp i träden, röda som rubiner har dom lockat och pockat mig när jag varit ute på mina vandringar.

I dag kunde jag inte stå emot längre.

Hem med vovvarna, hämta spann och upp på cykeln.
Nu ska här plockas körsbär.
Inte så lätt kan jag meddela, fick hoppa och skutta för att få fatt i nån gren att dra ned och plocka av.
Tappade taget, halkade och snubblade.
Faen, jag når inte.
Ger inte upp, utan fortsätter skutta och halkar ner i diken djupa som värsta skyttegravar.

Puh.
Nu tror jag mig ha fått ihop till ett kok.

Jäpp, ett kilo har jag med hem.

Och det kilot ska bli saft och saft blev det.

En ynka flaska.

Den kommer jag hålla hårt i.

Jag gjorde min saft så här

Djuren jag hittade har jag nu fått hjälp av Farfar och Micke att namnge.
Fjärilen var en dagfjärilsmätare och den stora skalbaggen var en ekoxhona, fjärilen hade jag aldrig sett tidigare men ekoxen ser vi hyfsat ofta här, men då oftast hanen med sina karakteristiska klor.
Kul, man lär sig nåt varje dag.