Stan invaderas av Ironmän och kvinnor som ska fightas om en plats till tävlingarnas tävling i genren på Hawaii.
Ettusensexhundra personer ska på lördag morgon klockan sju starta tävlandet genom att plumsa i Kalmarsund och simma 3,86 kilometer, därefter upp på racercykeln och jonna iväg i 180 kilometer, för att avsluta med en liten nätt mara - alltså 42,2 kilometer!!!!!!!!
Fast riktigt på riktigt menar jag det inte, är både impad och förstummad på en och samma gång.
Riktiga tuffingar är vad dom är, respect (fast lite galet är det ju, att simma, cykla, springa i 8-10 timmar, eller hur? ;-))
Vi är alla olika i vår herres hage och tur är väl det för fatta så boring om vi alla skulle va som, ...ja typ mig.
Då skulle dom (sportisarna) absolut inte kliva ned i bräckvattnet och ens försöka simma, för är det nåt jag är så är det badkruka.
Badar icke i temperaturer under tjugo grader, men kan med lock, pock, hot och mutor kliva i om det understiger 25.
Ni hajjar att mitt badande på våra breddgrader kan räknas på handens fingrar va!?
Nä, också skulle bibliotek, boklådor, delikatessbutiker och bryggerier gapa tomma och det vill vi ju inte.
Olika är bra.
Och blir jag bara snart bättre i kroppen (ben/ryggen och min dumma fot som fortfarande ömmar) så ska jag väl också ge mig ut bland di övriga friskusarna.
(ja, di vanliga friskusarna, inte atleterna såklart)
Men så länge..... böcker, bira och en och annan liten gobit.
Kramelikram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar