Har varit lite småirriterad en längre period på att "inget händer", alltså att jag inte har sett några större positiva effekter av mitt rökslut.
Inget Hollywoodleende - tänderna lika beiga som vanligt.
Dålig hy - alltså, jag har aldrig haft taskig sådan tidigare, inte ens i tonåren. Men nu..., ja kanske en tillbakautveckling är på g. Får väl se det som nåt positivt i alla fall, ungdomlig.
Viktökningen - Ämnesomsättningen stannade av tror jag, för så jefla trögt det var/är det att bli av med kilona. Nu är jag inte av med alla, men i alla fall några har jag arbetat bort. Och fler skola fördrivas.
Håret är torrt och tråkigt - knappt kambart. Kommer att krävas många inpackningar innan det blir ok igen.
Värken i bröstet är kvar - känns inte riktigt ok.
Det kommer nog vad det lider, förbättringarna. Jag kanske är unik och allt tar extra lång tid för mig.
Ja, så är det nog.
I dag gott folk, knöt jag på mig löparskorna och lufsade upp till slingan och SPRANG två kilometer utan att behöva walka emellanåt.
DET är fanimig bra, för det fixade jag inte innan.Så det blev en två km springrunda och efterpå en "vanlig" walk.
Alltså, att det är bra för hälsan att sluta röka fick jag bevisat för mig idag. Visst, det var ingen nyhet att det är så. Men det var häftigt att uppleva det också.
Knappt jag törs erkänna, tror jag gör som Madickens lillasyster Lisabet, går in i garderoben och säger det för mig själv;
Det var ju riktigt skönt och faktiskt till och med en smula roligt, det där löpandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar