Suckar av välbehag och traskar långsamt vidare in i "sagovärlden" glad över att bara vara i ett Nangiala på låtsas efter nattens äventyr eller vad jag ska kalla det.
Vaknar vid fyrabläcket och behöver gå på toa, inga konstigheter alls.
Kliver upp och ....., nu jeflar blir det konstigheter och ruskigt med för den delen.
Gör så ont, så förskräckligt ont i ryggen att jag bara skriker rätt ut.
Micke vaknar och jag kan bara kvidande svara att det värker och att jag inte kan gå.
Så försöker jag i alla fall och sen minns jag inget mer, svimmade.
Nästa gång jag minns har Micke lyft upp mig (å stackars hans rygg då) och jag halvligger mot sängen också samma visa igen, svimmar av smärta.
För att göra en lång historia kort så kom jag ut på toa till slut.
Slutade svimma och kom till sängs något mörbultad.
I dag mår jag sådär, ryggen är efter omständigheterna ok.
Lite illamående och yrslig och typ allmänt kringkring eftersom jag var så duktig att jag passa på att slå i huvet i fallet.
En får ju passa på - ska man va opasslig ska man vara det rejält ju.
Dagen har således varit mycket lugn och fin med inget jobb utan mest vila och lugna promenader.
Men i morgon räknar jag kallt med att vara fit for fight igen, har ju massa roliga saker att ta itu med.
Men hörnenini, visst lär man sig nåt hela tiden.
I går önskade jag kunna dra i gång ett byggprojekt.
I natt önskade jag kunna gå på toa.
I dag är jag glad för att jag överhuvudtaget kan gå och inte har så ont längre.
Klyschigt men sant Carpe Diem.
Också var det dags att provköra Sydfart inför kommande seglats till varvet där den gamla damen ska snyggas till.
William och Micke med övriga grabbar ombord skötte det hela och det gick galant.
Gammal är som bekant äldst :-)
Nu ska här kureras vidare så det blir tjingelingen och kramelikram för nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar