Caitlin och Kompis

Det är ert fel att jag ser ut som en tvättbjörn och är ruskigt trött idag.

Caitlin för att hon skriver så in i bomben roligt att jag inte kan sluta läsa och ligger där och läser å läser å skrattar å kvider och...., kan inte somna sen.

Och Kompis för att du skickade boken till mig, jag vet att du vet att vi har samma typ av humor, ganska rå, burlesk, lite svart och dråplig - men med hjärta.

Ni som kikar in här ibland och ni andra som får stå ut med mig irl vet att jag har en rygg som är kaputt för tillfället och som gör sautans så ont med jämna mellanrum och vid vissa situationer.
När jag ska sova till exempel måste jag ligga helt still då alla rörelser gör ont, likaså när jag nyser/hostar/skrattar då är det ajajaj.
Ja ni fattar va......

Inte nog med att jag har en speciell humor jag har ganska livlig fantasi också och är rätt bra på att visualisera det jag läser.

Så.

Jag citerar ett stycke ur boken "Konsten att vara kvinna" där Caitlin beskriver vilka oerhörd idiotiska vedermödor kvinnan förväntas utsätta sig själv för.

(Och ni som vet med er att ni är lite pryda kan sluta läsa nu.)

"På senare år har jag blivit allt mer didaktisk vad gäller könsbehåring, ja faktiskt till den grad att jag numera anser att det finns fyra saker en vuxen kvinna av idag är tvungen att ha: ett par gula skor (helt oförmodat passar de till nästan allting), en vän som skulle komma sättande och lösa ut en mot borgen klockan fyra på natten, ett idiotsäkert recept på paj samt en rejäl muff. En stor, lurvig mufsa. En mutta så härligt luden att det ser ut som om hon har en silkesapa i knät när hon sitter naken.

Detta ser jag nu framför mig och skrattar och skrattar och kvider för nu gör ryggen ruskigt ont, men sluta skratta kan jag inte.
Och inte sluta läsa heller för den delen, och efter följande mening, där hon beskriver den rakade porrindustrin i närbild kommer nästa skrattattack.

"Närbilderna skulle kunna föreställa en ögonlös skallig karl som äter en bångstyrig falukorv."

Ja himmel, jag skrattar och kvider om vartannat och ser allt framför mig och bara fortsätter skrattkvida tills jag får lägga ifrån mig boken.
Nu hjälper det inte mycket eftersom jag har scenerna framför ögonen och är ohjälpligt fast och kan icke sluta.
Kan sen inte somna på en mycket lång stund för är det inte värken i ryggen så bubblar skrattet upp på nytt och inte kan jag vända mig heller.

Säger som Elvis "It was a night oh what a night it really was - such a night".

Så Kompis, Tack för skratten och du det gör inget att jag är lite mörk(are) under ögonen och halvtrött - det är det helt klart värt.

 

Caitlin Moran for president.