Framåt uppåt

Gått hos kotis med ryggen i ett halvår nu och visst har jag blivit mycket bättre, men jag är otålig- vill bli riktigt bra.

Saknar att inte ha full rörlighet och inte kunna yoga, bodybalanca eller för den delen sätta på mig strumporna om morningen. 

Ett läkarbesök senare känns det hoppfullare.

Remiss till sjukgymnast och recept på smärtstillande som jag lovade farbror doktorn att ta.

(Är annars en tablettmotståndare, men det är aldrig försent att (för)ändra sig.)

Framåt - uppåt gäller.

 

Frissabesök i dag och ny hårfärg, en något ljusare nyans så ögat luras och jag inte retar mig så jäkla mycket på de grå.

Nu folks ska ni få se nåt som icke kommer att upprepas.

Bilder på mig, före och efter, av sk selfiemodell.

Alltså att man tar kort på sig själv, skämmigt och B i min värld.

Men what the heck, allt har en första gång och mina fåniga regler kanske är till för att brytas.

Ja så blev det.

Sen blev det som det brukar.

Ska bara.....

Tänkte koka på lite sån där god chutney att smaska på till det kallskurna på kommande "ölfestival" som vi ska ha.

Och, kanske en kaka, har ju äpplen.

Typ många.

Blev en till å en till å en till, några muffins och sex burkar chutney.

Sån är jag.