Hundögon

Killarna och jag hade varit ute vid bruks och walkat/lattjat.
Vi hade precis satt oss i bilen och var på väg att köra därifrån när en bil kör upp och parkerar bredvid oss.
Jag backar ut och pojkarna börjar tokskälla, fortsätter ändå och har för avsikt att ge mig av.
Kastar så en blick i backspegeln tillbaka på bilen som parkade bredvid där vi stod.

Ut ur bilen hoppar en hund, en liten svart/vit snygg hund.
Tvärstannar, i med handbroms öppnar och skuttar ut ur bilen.

- Hallå!, Ursäkta, men har ni en gårdshund, hojtar jag till det äldre paret som tillsammans med hunden klivit ur bilen.

Dom svarar jakande på min fråga och ser lite undrande ut.

- Jag har också gårdshundar, två stycken, fortsätter jag och pekar mot bilen där T&T skäller och hoppar runt som galningar.

- Ja, vi kan se det, svarar kvinnan och fortsätter med ett leende, och hör med för den delen.

Går fram och hälsar på den ettåriga snygga killen som är jättetrevlig och har nåt visst över sig. Glad, pussig och skuttig som bara en gårdis kan vara. Vi snickesnackar en stund människor emellan och jag kör väl med lite av "tusen frågor" kanske.

Och på frågan om hur hans stamtavla ser ut, ja då får jag svaret på varför jag tyckte det var nåt visst/bekant/snyggt.

Pappa är Envise Ebbe.

Jag har alltså stått och kelat och klappat på Texas halvbror och Tysons farbror.

Världen är bra liten ibland.

Texas och Tyson är fortsatt kvar i bilen då paret gärna vill ge sig av på sin tur och  känner att dom inte har tid med hundlek just nu.

Nu vet vi i alla fall att Texas har en brorsa i stan och Envise Ebbe, ja han har två grabbar i samma lilla småländska stad.

Kul.