Vårtröttheten

Överföll mig med buller och bång i går.
När man minst anar det så kommer den.

Precis som Alfons, sa jag till mig själv i går kväll vid 8-9 bläcket, nyligen hemkommen från kvällswalken.
- Jag ska bara........

Satte mig i fåtöljen och somnade.
Vaknade av Sharon Osbournes gälla röst från tv:n.

Jaha, det var den kvällen det.
Bara att hasa sig in på kammarn och inta ryggläge.

Fast dagen hade varit aktiv i alla fall.
Strax över 19 000 steg i promenader, walking och vanliga steg.
Simhallsbesök och 40 minuter simning.
Gick bättre än nånsin i går, nästan inget ont i ryggen alls.

Men nacken, där hade jag ont när jag klev upp....

Och på banan bredvid min så tränade tio stycken brandmän simning.......