Ett decennium

Ja, 10 år har det idag passerat sen lilla morsan gick över på andra sidan. Saknar henne enormt mycket fortfarande. Tiden läker alla sår heter det, men det gör det inte. Helt läkt efter en förlust blir man aldrig, lite småont gör det hela tiden. Mest av allt saknar jag att rådfråga henne i olika situationer, hon hade alltid så bra svar och råd att ge. Sen hade vi himla kul tillsammans samtidigt som hon fanns som ett stort stöd oavsett. Saknar att mina barn aldrig fått uppleva henne, vet att dom skulle haft det fint tillsammans. Hon hade även ett stort hjärta och ställde upp för alla, inte minst för barnen. Minns när jag själv var barn, hur hon lekte med oss och hittade på tokiga och roliga saker. Hon levde efter mottot "det ordnar sig" och faktum är att det brukade lösa sig på nåt vis, vad det nu än var. Kanske var det tankens kraft, positivt tänkande, och där skulle jag behövt lära mer av henne. Men nu blev det inte så. Om 19 dagar skulle hon fyllt 70 om hon fått leva.

Till min Mamma som älskade blommor

Dagens låt: Måste bara bli "Maria Maruschka", den sången sjöng morsan allt som oftast när det var kalas på gång. Och hon sjöng bra.