Tisdag med måndagsfeeling

Ja bara inledningsvis tack och lov.
Dagen startade med att jag iklädde mig rollen som trikare då vi var utan ljud och ljus i arla morgonstund. Nu vet alla som känner mig någorlunda hur jag blir när jag ska fixa något som jag inte behärskar till hundra, utan bara till 99%.
Jag blir alltså sammanbitet arg, fåordig, fräsig och irriterad på alla döa ting jag stöter på. Lägg till det, ett gäng sömnkusar i ögonvrån, suddig morgonblick och ej talbara barn att försöka kommunicera med.

Nu fixade det sig tämligen omgående (om en timme är snabbt så - ok), kollade först huvudbrytarn där ute, vilken var ok, sen in och ge mig på proppskåpet. Allt såg dock helt ut, ingen plutt som åkt iväg, så där fick jag klia mig en stund i huvet och försöka lista ut vem eller vilka av alla (25) proppar som var kaputt.

Efter att barnen gjort sig klara och ätit sin frukost i tystnad och mörker begav dom sig till skolorna.
Då drog stora proppletarstunden i gång.
Men varför ska det alltid vara den sista man tar i som är den skyldige? Jag bara undrar.
Ok, och sen varde det ljus och kaffe för mig då. Nice.

Kom så småningom igång med den vanliga tisdagen där jag bla skulle leverera min raggarfransos till verkstan. Packade in mina danska raggarvovvar och dundrade i väg, tog på mig solglasögonen och spelade Eddie Meduza för säkerhets skull, (nä, nu småljuger jag allt, inge Meduza).
Wrooam, så far vi längs E22:an som värsta busarna in mot stan och bilverkstan.

Framme och lämnad, nu en skön halvmilspromenad hemåt igen. Solen skiner och det är skönt. Humöret stiger och allt känns så enkelt.
Vad gör väl några dumma proppar, en kass bil, en till halvkass bil, hundtuggade skåpsluckor, tuggad matta, slitna och tråkiga möbler. Nä inte ett dugg. Världsliga ting, vi har hälsan och framförallt har vi varandra, trots att vi inte ses så där busmycket, men vi finns för varandra.

Kort sagt vi har det bra och jag är en priviligierad och nöjd människa. Fast ibland rinner sinnet, det är mänskligt det med. Man måste få gnälla lite ibland, annars kommer man inte på hur bra det är sedan.

Hemma igen var det chiliinspektion. Rackarns vad frukter det blir på den plantan. Är glad att jag bara har en istället för två som jag tänkte från början. Har skördat flera gånger, gett bort massor och ändå är det så himla mycket kvar.

Ska nog ta och plocka av ett gäng och torka,blir gott till vinterns heta grytor och annat mums.
Chili är nyttigt, ät mycket.

Nu lite bläddring i tant Amelia sen sovning och väntan på en ny härlig dag.

Och Maken han är i Tyskland på mässa, tyvärr ett taight schema så det blir nog inga goda currywurstar eller bier med hem.

Kramelikram