torsdag 2 september 2010

Telia moderniserar bredbandsnätet -

Och det innebar för vår del att vi var utan kontakt med omvärlden en stor del av gårdagen. Det var bla därför det inte blev nåt skrivet igår. På kvällen var det så mötesdags och det vet alla som varit på möten, dom tenderar att bli lååånga. Så och i går kväll, mötestiden blev 40 minuter längre än vad jag trott. Väl hemkommen var det massa på schemat, så ja, det blev bara så, tiden tog slut.

Annars har jag mest bakat det senaste dygnet, i går matbröd till femtio pers och i dag pizza till familjen.
Lite lyxigt så gjorde jag en så himla mumsig pizza med hemodlade tomater, mozzarella, hemodlad basilika och lite gorgonzola på toppen. Ja, det var inte helt fel en torsdag vill jag lova.

Nu börjar jag bli lika duktig på att baka goda pizzor som min käre svåger Johan, som är en riktig fena på slikt. Nu har ju han ett försprång eftersom han i sin glada ungdom knäckte extra på en pizzeria och kan få dom så där perkekta i formen.
Som den glada amatörbagare jag är så ligger jag nu inte långt efter, dom blir mer och mer runda. Watch out Johan, snart är jag i kapp och förbi.

I dag så var det första gången som jag längtade ut i spåret. Knöt på mig pjucken och tog mig en runda, fast jag egentligen inte hade tid. Men, duktig som jag blivit så prioriterade jag mig och skorna, och fatta, blev så mycket piggare och gladare efteråt.

Men, säg den lycka som varar.

Var på stan och skulle picka upp William efter hans trumlektion. Kommer så puttrande med min lilla tuttan, så gaboom (eller nåt) så börjar det låta så in i bomben om bilen. Skrapa och väsnades och den lille fransosen lät som värsta raggarbilen. Nu var jag utanför kulturskolan och inte på nåt powermeet, så fatta att jag reagera.

Stanna, hoppa ur och inspektera. Jaha, det var väl det jag misstänkte - avgasröret har lossnat.
Och vad gör jag nu då. Ja ni vet, lonely rider som man är så blev det till att, precis som byggare Bob, se till att fixa´t. Själv är bäste dräng, ensam är stark, karl för sin hatt osv osv. Bullshit säger jag.
Nä, girl (kärring) power är grejen för dagen.

Hittade ett snöre (tyvärr ingen silvertejp, men ska införskaffas) i skuffen och knöt fast röret hjälpligt så jag kunde ta mig hem. Så nu väntar verkstadsbesök för min lilla tuttan. Tur i oturen kan man säga, för hon behövde ändå in och få bromsarna överhalade.

Nu kväll på grönalund, Micke har nyss klivit innanför dörren, hemkommen från Gbg. Så det blir ajö, ajö för nu, hörs by om by. Kram.

Jo förresten, läste en krönika häromdagen skriven av Staffan Heimersson som var så bra och jag håller med till fullo. Kanske du med?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar