Ja, nu äntligen börjar det hända nåt. Har gått 17 dagar över tiden så all smärta är mycket välkommen. Vågar dock inte tro att det är på riktigt ännu. Avvaktar en stund, gillar dessutom inte att vara på sjukhus så jag vill vara hemma så länge som möjligt. Ruskar så på Micke efter ett tag.
-Du, det är nog dags att fara nu säger jag lite mjukt och fint.
Svisch så är han uppe och på g. Ner och väcker Mathilda för transpårt till Bonita som ska vakta henne.
Så åker vi, Micke släpper mig vid BB och sticker vidare för att lämna Mathilda. Jag tar mig upp och in, klockan är nu 04.50.
Blir bums kommenderad in i förlossningssalen, han är på väg.
Micke kommer tillbaka. Värkarna tilltar och blir till en enda lång krystvärk.
05.24, Grattis ni har fått ett välskapt gossebarn.
Åh, äntligen kom han vår lille kille, som vi väntat och längtat.
Tänk att samma dag som jag hade tid upp på specialistmottagningen för att bli igångsatt, då kommer han, den lille spjuvern. Fick "skrämma" ut honom.......Åren går så fort. Minns det som igår. Idag blir den "lille" gossen 11 år och har snart växt förbi sin mamma.
Nu ska vi fira honom och mumsa tårta så det står härliga till.
Dagens Bakning: Ja det blev en tårta såklart, modell grädd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar