En dag

försvinner så fort, fattar inte vad tiden tar vägen. Kan det månne vara mörkret som gör att det känns som att tiden inte räcker till? Ja, tror nog det. Hade så många planer för dagen, men inte ens hälften blev uppfyllda. Blir till att ta nya friska tag i morgon. Tanken var att jag efter min förmiddagspromenad i skogen med Texas, skulle ha tagit båda hundarna och åkt och tränat Tyson lite socialt. Nu är ju han glad och social, men stadspromenerat har han aldrig gjort och det var det jag hade tänkt. Söndag skulle varit en bra dag att börja med då det är mindre folk ute och inte lika stimmigt. Men nu dök det upp en "bortglömd" läxa som hade högre prio, så det var bara att skjuta upp stadsvandringen. Matlagning och intag av det lagade därefter,dagens meny var Mathildas favvo, Schnitzel med tillbehör.

Ja så var det eftermiddag (halvskumt redan) och avfärd mot Leos lekland med William och en kompis till honom. Där lekte killarna och hade kul och jag läste tidningar och skrev av recept, ja det är också kul. Hemma igen vid halv sex (kolsvart), fixa lite kvällsvard, förbereda inför veckan och nu riktig kväll. Jaha, det var den dagen det, hm, borta.

Får man inte gå på stan så busar vi i Husse och Mattes säng istället

Dagens Limerick: En lat man ifrån Magelungen
han satt på en sten bort i dungen
Han kved: Åh, jag dör !
Jag fråga: Varför?
Det gör ont, för jag sitter på pungen! Hans Alfredsson