Kaffet var klart

Och käre maken hade gett sig av när jag vaknade i morse. Måndagmorgnar är sega i vanliga fall, men dom när Micke åker tidigt (5.30) till Gbg är nästan värre. Vet inte varför, men så är det.

Tog itu med dagen i alla fall, lite utepyssel och annat plock på förmiddagen. Sen hade jag sånt flyt att Lisa ringde och ville dra till skogs. Absolut, är med och kommer på momangen. In med hund och människokillar samt spann i tuttan och i väg mot dom norra kommundelarna. Litar helt och fullt på Lisa vad gäller bra ställen att hitta föda i skog och mark. Hon är ju i princip barnfödd här i krokarna och kan ställena.

Så blev det en mysig stund i skogen då. Nu blev det i ärlighetens namn inte så mycket blåbär, strax över litern bara. Tror nog att jag fick fler myggbett än bär, för mygg det var det gott om. Men det räcker till en mumsig kaka och sen blir det till att ge sig ut nån runda till för seriös plockning.
Hundar och ungar var väl så där lagom intresserade, stod mest i utkanten och frågade "är ni klara snart?" Så, nästa gång blir dom hemma, that´s for sure.
Trots myggor, uttråkade barn och spattiga vovvar så var det en skön liten utflykt. Gillar att ströva i skog och mark, blir liksom roligare och roligare för varje gång. Kan kanske vara åldersrelaterat också, vad vet jag.. En teori i alla fall. För när jag var liten och Mamma satte mig i skogsmulle, grät och bråkade jag tills jag fick sluta. Inte intresserad av friluftsliv alls. Men som det sägs; När fan blir gammal osv osv...

Jo, receptet på min jättegoda blåbärskaka och tillika syrrans favvo, det kommer i morgon om nån vill testa.

Nu ska jag göra tidig kväll på grönalund, ska ta en go dusch sen blir det läsning för hela slanten.

Jo, en sak till. En lite "lustig" grej som hände. Köpte ett par skor för några dagar sedan (Helena, dom i "ormskinn"), men när jag testa dom här hemma så kändes dom så trånga. Ok, fötterna har väl svullnat då tänkte jag, för i butiken passade dom perfa. Testade så i dag igen, nä lika trånga. Lustigt har mina fötter växt!? Kollar strl nä, det är 38. Ja, ja jag sticker in och byter upp ett nr i alla fall då, tänkte jag. Men, en test till bara innan jag åker. Tar fram skon och kränger i foten, nä, det funkar inte jättetrångt. Så råkar jag kasta en blick i skon och där står det 36. Jamen tjena, det var väl inte konstigt då att det kändes märkligt. Jag hade ju, kanske slarvigt, bara kollat under skon samt på kartongen och där stod det 38. Ja, så löste det sig till slut. Fick mina 38:or och allt är frid och fröjd. Expiditen skämdes dock ordentligt eftersom det verka som att någon med oss skämtat aprilo. Nu var det ju inte den stackars tjejens fel, så efter lite pepp och tröst blev hon glad igen och jag är också glad numera att skon inte klämmer längre.

Ha en skön vecka och njut av tillvaron, finns alltid nåt skoj som väntar bakom hörnet. Kram.

Dagens Räddning: Den stod Erik för, katten var på väg att ta den lille fågelungen när han grep in och räddade den i sista stund. Lite tilltufsad men inte skadad fick den sig en skyddad plats sedan. Åh, visst är den bara för söt!?