Så what the heck tänkte jag då kan väl gottebordet också komma tidigt och plockade fram en del av julgodiset.
Det är ju i alla fall Lucia och som nån sa det ska va gött och leva.
Saknar när man fick gå och titta på barnen på dagis och i skolor, det var Lucia på riktigt det. Nu lussar dom inte där längre, åtminstone inte för oss föräldrar.
Bara att invänta barnbarn då så det blir riktig Luciastämning igen. Och eftersom jag har förhållandevis små barn så får jag vänta och vänta.
Nu vankas det lussefika iallafall. Bakade en saffranslängd med mandelmassefyllning idag, groteskt stor blev den. Måste fått nån jäst från forna östblocket för den svällde och svällde.....
I morgon bitti ska Tyson höftledsröntgas och jag är nervös. Varför? Ja inte för att det inte ska gå bra utan för att jag kommer att börja lipa.
Är så läskigt att sitta och hålla den lilla slappa kroppen i famnen. Får hemska tankar osså grinar jag som värsta niagarafallet.
Är som när ungarna var små och skulle få PKU sprutan i den lilla, lilla foten. Den stora, stora nålen kommer och ja då blundar jag och grinar. Fy bubblan.
I morgon är en annan dag. Stoppar massa snor och grinpapper i fickan tillsammans med belöningsgodis till Tyson. Sen är vi snart hemma hos pappa Texas igen och allt är som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar