Ett skapat behov

Men gud va skönt egentligen. Har varit utan internet i ett och halvt dygn och det var faktiskt riktigt skönt. Ja, såklart inte i början, då fanns det massa man saknade (det här) att göra och behövde göra tyckte man. Men ju längre tiden gick så var det ganska behagligt och avkopplande att inte kunna gå ut på nätet. Naturligtvis är vi nöjda och glada nu när allt funkar igen. Men visst får man sig en liten tankeställare. Har skapat ett behov som för bara några år sedan inte sågs som ett problem att vara utan. Nu gör vi det mesta på datorn som bankärenden, deklarerar, bokar tider, resor, köper saker mm mm.

Så i stället för att häcka vid datorn i går så gjorde vi lite annat. Micke och William for in och simmade och bastade på badhuset. Mathilda och jag for runt på en liten shoppingrunda för att införskaffa saker till min garderobsmakeover som är påbörjad. Och sen blev det en lång middagssittning och lite filmtittning. Sammanfattningsvis en bra och lugn lördag.

I dag har det varit fågelräkning, garderobspyssel och promenad. Fattar inte hur mycket kläder man kan ha. Har burit ut min garderob till gästrummet och där står nu 3 st stora flyttkartonger fulla samt en soffa överbelamrad. Och det är inte allt, nej bara ena garderoben samt att en halva av den stora garderoben är otömd så här långt. Kommer att bli ett tufft jobb, hatar att kasta. Har minnen till det mesta också kan det ju komma igen. Har några roliga åttiotalsklänningar som jag köpte i Belgien 86 el 87, kommer förmodligen aldrig använda dom mer. Men det är såna härliga minnen förknippade med dom så det går bara inte att göra sig av med dom. Och så är det med väldigt mycket. Tror att jag inte är ensam om detta "problem" av modell I-land.

Nu står söndagsmiddan i ugnen (rådjurssadel, nä skoja bara).Micke är och hämtar Mathilda som varit och tränat. Så strax blir det ätning och sen laddning inför veckan som kommer.

Dagens havsörn: Fick jag inte någon bild av, men på tillbakavägen efter vår promenad stötte vi på dom här gulliga rådjuren. Ja, det var egentligen tre stycken som stod och tittade på oss och vi på dom. Men så stack två av dom i väg och jag fick nöja mig med en på bild.