500 år - Skål och Grattis

Läste i Pravdas söndagsbilaga att drinken fyller 500 år, hur det nu kan fastställas. Tänk om vikingarna blandade lite svamp i mjöden och shakade, då är den ju mycket äldre.

Ja, ja får vara hur det vill med den saken. Kul och kanske aningens onödigt vetande är det i alla fall.

Bäst jag sitter och läser listan över populära klassiska drinkar som håller än i dag så seglar några gamla minnen upp, som just handlar om några av dessa drinkar.

Mojito - 1988 kom vi med Blue Sapphire till Havanna. Natt i hamn, jamen det är ju givet att vi ska gå i land och ta en drink (mojito) på en av Hemingways favoritbarer. Traskar ut i den något fuktiga, mystiska karibiska natten. Vi strosar runt och njuter av atmosfären och av alla leende vänliga människor. Kollar in alla gamla snygga (men nu ganska rostiga)jänkare som står i varje gathörn, ofta numera som taxi.

Steppar in på ett hotell där vi måste växla pengar, passar då såklart på att ta oss en liten drink. Alla från båten som kan vara lediga har gått i land. Vi är ett litet gäng som sitter där och sippar varsin Cuba Libre och snickesnackar när kocken (som egentligen inte nyttjar starkt) helt plötsligt högt och ljudligt hojtar Cuba Libre (typ, befria Cuba), " och var faen är hon då, flickan i Havanna, jävla Taube. Sen var hans kväll över.

Micke och jag strosade vidare genom natten för att hitta Ernests bar, vi går och vi går och vi går. Nä, hittar den inte. Havanna är ju aningens stort så det är inte konstigt. Framåt gryningen letar vi oss så tillbaka till båten, vilket var lite knöligt. Så äntligen vid gaten men hallo där blir det stopp för mig. No, no, no jag får inte passera, dom tror att jag är en liten puta.

Tackar, tackar. Visst det är åttiotal och man har mycket av allt, mycket smink, mycket hår, stora örhängen, höga klackar, mycket ja name it, hela jag var liksom för mycket. Inte konstigt att jag blev tagen för glädjeflicka och inte som sjöman.

Nu löste dig sig till slut, vi fick tillkalla vakthavande ombord som kunde intyga att jag hörde till besättningen.

En kul kväll trots att det inte blev nån Mojito hos Hemingway.

Singapore Sling - Året är 1990 och jag kommer med en Walleniusbåt till Singapore. Halv fridag så det blir såklart landgång. Nu ska här gås på Raffles Hotel och dricka drinken som uppfanns just där. Once in a lifetime, det får vi inte missa.

Ok, vi drar in på stan ganska så förväntansfulla över att få se det 100 år gamla hotellet som är så berömt. Vi är ett litet gäng om 5-6 pers och ingen av oss har tidigare varit där, drinken har man druckit, men det är nåt speciellt med att få orginalet på plats. Ni kan hajja att stämningen är på topp när vi kommer fram.

Nämen, vi måste kommit fel. Stämmer inte riktigt, fördraget och folktomt, men med ett plakat utanför. Stängt för renovering står det. Nämen vad .....
Luften går ur oss och det känns så overkligt. Här har hotellet haft öppet varje dag i hundra års tid, så kommer vi dit och då är det stängt. Shit, och vi som sett fram emot det så mycket.

Ja, bara att traska vidare. Det är ju lördag och halv fridag så nåt får det bli, och det blev Hotel Mandarin. Men jag tog ingen Singapore Sling, för söt för min smak egentligen och får jag den inte på Raffles kan det kvitta. Blev en bier eller ja två då.

Min absoluta favorit bland jubilarerna är nog i alla fall en hederlig Gin Tonic, den gamla soldatfavvoitdrinken. På andra plats hamnar den läskande och försvinnande goda Caipirinha och som god trea klassikern Dry Martini (som min man gör godast i Sverige).

Tänk så det kan bli när man läser en tidning, minnena bara bubblar fram.

Skål och Grattis då - Kompis.

Dagens Shopping: Har sett på tv att man som hemmafru ska shoppa lite varje dag, så så fick det bli.

Men vad köpa då?

Nagelack - nej, använder inte

Lipgloss - nej, köpte ett i fjol

Tassels - nej, passar inte in här

en Pudel - nej, har två gårdisar.

Jamen vad ska jag då köpa då?

Jo det blev en ferarri. Nej skojar bara.

En skitsnygg vit toasits blev det, bra shoppingrunda.